söndag 25 maj 2014

Min skyddade värld

I mitt huvud är världen ganska okej så länge jag bara går efter att umgås med människor jag tycker om och att aktivt undvika nyheter och eftersom de människor jag tycker om överlag har tämligen stora doser av takt och god ton så har jag allt som oftast väldigt svårt att relatera till allt som resten av världen slåss med.

Som feminism. Söker man på ordet så låter det ju faktiskt bra men de som ropar högst är de som gör att jag blir skogstokig eftersom de mer verkar vara kvinnor som vill visa att de minsann kan vara lika grisiga som män. Att det letar sig fram bra åsikter här och var har jag bara tagit som ren och skär slump.

Fast visst behövs det folk som krigar även om det emellanåt känns lite som att det är lite prettokänsla överallt i alla världar som har med sådant där att göra. Man måste vara tillräckligt, man måste vara aktiv och är man inte inte tillräckligt så är man emot. Ja, jag generaliserar rejält men jag går dessvärre efter första intrycket och eftersom jag själv inte har behövt stå ut med folks rövhatteri så vidare mycket så har jag inte så mycket att gå efter.

Att då höra en vän berätta om saker hon får stå ut med och sedan höra en man kommentera med att då får hon väl stanna hemma om hon inte pallar med det gjorde mig rejält förbannad. Vill man sitta själv på en krog så skall man fanimig få göra det. Visst, man kan försöka ta kontakt och se vad som händer men om responsen blir "Nej, jag vill sitta själv." så skall det accepteras och inte kontras med att man är sur. Ja, krogar är ett socialt ställe men om det finns gott om plats och man faktiskt bara vill gå och ta en öl och filosofera för sig själv i lugn och ro så skall man få göra det. För i helvete, världen. Lär er att uppfostra era män.

fredag 16 maj 2014

Emellanåt känner man sig så smart att det är löjligt

Har suttit vid datorn på jobbet vilket har resulterat i att min ändalykt känns plattare än vanligt och jag kan lugnt säga att det där med att bara sitta vid en dator är verkligen inte min kopp med te. Då och då är däremot ganska uppfriskande även om det gör att min hjärna blir helt kollrig av att ställa om sig från dator till kundmottagande men det är sådant man får leva med.

I alla fall! Jag kan inte säga att jag är något datorgeni men anser mig ändå kunna tämligen mycket för att kunna få en dator att inte explodera. Till exempel är jag en av de där som använder säker borttagning och hittills har inte min externa hårddisk mystiskt blivit tom.

Däremot kan jag lugnt erkänna att bildbehandlingsprogram och jag inte är vidare bra kompisar, jag är mer utav en Paint-kvinna även om det är väldigt svårt att rita en fin beholder medels pekplatta på bärbar dator. På grund av min okunskap om hur bildfiler fungerar har jag krafsat huvudet sårigt av att inte förstå varför en bild som ser bra ut på datorn helt plötsligt fick en annan färgton efter att ha laddats upp på internet. I dag provade jag en mycket simpel lösning efter att ha funderat på om det inte borde vara något konstigt i hur bilden sparats från första början, olika lager och annat sådant där som mer finessrika bildbehandlingsprogram har och eftersom jag alltid måste prova saker (tjurskalliga envishet, ditt namn äro undertecknad!) så tog jag en empirisk vinkel på problemet.

Jag valde en bild på måfå, laddade upp den och möttes av den där irriterande färgskillnaden. Öppnade upp filen i Paint, sparade den och laddade upp den och voilá! Ingen färgskiftning!

Vem behöver fancypancyprogram när Paint finns? Belönade jag mig själv med en punschrulle på lunchrasten? Jajemänsan!


Den här är till dig, Mossa. Mer positivitet utlovas även om jag inte kommer att kunna hålla tillbaka på kveruleringar emellanåt. ;P

tisdag 13 maj 2014

Jag måste sluta jämföra mig med alla andra

Det må minska mellan omgångarna av den känslan men den är fortfarande där mer än vad jag vill.

Jag skäms över att inte älska allt det som alla andra älskar och skäms över att erkänna det.

Jag skäms över att jag inte kan allt om alla de sakerna som jag tycker om.

Jag skäms över att jag kan vara så överseende i vissa situationer.

Jag skäms över saker jag gjort som jag inte ens behöver skämmas över.

Jag skäms över att jag inte är smalare.

Jag skäms över att jag inte är social.

Jag skäms över att jag inte gör allt det jag borde göra när jag kommer hem från jobbet.

Jag skäms över att inte göra ett skvatt när jag är ledig.

Jag skäms över att jag inte har all tid i världen till alla jag borde ha tid med.

Jag skäms över att ha en annan åsikt än andras och samtidigt skäms jag över att jag ens kan tänka tanken på att fundera över hur svårt det är att ändra dem.

Jag skäms över allt emellanåt. Jag skäms över att jag inte är bättre på allt, jag skäms över alla mina brister och glömmer bort att alla har sådana och att man faktiskt har rätt att inte vara perfekt.

Jag går och lägger mig igen tror jag.