torsdag 30 augusti 2012

Om saker känns djävligt...

...så tänk på den här bilden.
Visst känns det lite bättre nu?

onsdag 29 augusti 2012

Skräckblandad förtjusning

Den här helgen kommer att bli fullspäckad och det är bara förnamnet. Fredag skall jag jobba och troligen så kommer det att bli ensamarbete större delen av dagen, sedan skall jag hem och hoppa i andra kläder och knata iväg till den årliga festen som jag knappt visste om jag kunde gå på eller ej. Lördag skall jag jobba vilket betyder att jag måste komma i säng någorlunda hyfsat på fredagen för att inte köra i diket av trötthet och sedan skall jag hem, byta om och åka för att gratta kära mor och bror i ett par timmar. Sedan skall jag åka hem igen, byta om igen och knata iväg till festen igen med en påse från glasbolaget. Däremot så måste jag ha telefonen i närheten så att min chef kan få tag på mig och hämta upp nycklarna. Förvarnade även om att jag troligen kommer att vara på lyset vilket han bara flinade åt (jag vet ju ändå att det är jag som kommer att bli "mobbad" om det i kommande vecka så...). Jag har ingen aning om det är någon som ens vill träffa mig, hur många som anammade sin dramadrottning och tog min rensning på ansiktsboken på blodigt allvar eller om jag ens är intressant nog att prata med. Så istället så fokuserar jag på att jag skall färga håret imorgon, svart tulpan. Jag har fina plastpärlor att hänga om halsen och ett band att sätta om huvudet som jag kan sätta fjädrar i och skor som matchar ensemblen. Så även om jag kanske blir ignorerad så kommer jag i alla fall se snygg ut, lite som Titanic. ...på tal om annat så har jag utökat min joggingrunda till 3,2 kilometer. Det kanske är för tidigt att ropa hej än så länge men jag känner mig ändå omåttligt stolt över att ha sprungit den rundan två gånger och inte behövt gå. Det är ju BACKAR inräknat!

måndag 27 augusti 2012

Hur var det man gjorde nu igen?

Jag är så ringrostig och det enda jag kommer på är en scen ur Den lilla sjöjungfrun.

söndag 26 augusti 2012

Saker som försvårar ett socialt liv

Jag får då och då en stor förskräckelse för telefoner även om jag i samma andetag kan svara glatt i en sådan och vara trevligheten själv. Den enda skillnaden är att det då är i jobbet och då är det en del av mina arbetsuppgifter. På fritiden kan jag förskräckt titta på när telefonen ringer, se att det faktiskt är någon jag vill prata med men jag kan inte riktigt förmå mig att svara eller att ringa upp lite senare. Troligen har det att göra med att jag håller på att försöka få in min balans i vardagen och jag har ju faktiskt inte så många kvar att prata med numera så jag glömmer helt sonika bort hur man gör. Istället så är den lilla fritid jag har full utav egentid och balansering vilket är väl behövligt det med och jag har alltid det molande dåliga samvetet i bakhuvudet om att jag borde ta itu med den sociala biten. Förhoppningsvis har inte antalet vänner minskat för att jag inte har varit närvarande, hoppas jag i alla fall. Eller? Är det nu jag kommer att ropa "Hallå?" in i en grotta och bara få min ekande röst till svar?

fredag 24 augusti 2012

Avgiftning

Om personer lockar fram de dåliga sidorna hos dig så är det ett tecken på att du måste göra dig av med dem eftersom att man inte kan gå runt och hålla sig på balansgången hela tiden. Viss del är uppfostran och viss del är helt enkelt att man bör städa runt omkring sig. Muren på andra sidan skinnet har nött hål på huden här och där och jag vet inte luften räcker till på insidan. Jag önskar att någon kunde komma med en hacka som kan rå bot på murbruket snart.

torsdag 23 augusti 2012

Favorit i repris!

söndag 19 augusti 2012

Minisemester

Större delen av sommaren har jag tillbringat med att jobba, när den ena arbetsplatsen hade semesterstängt så hoppade jag sonika över till den andra för att jobba lite mer där men eftersom det inte är lördagsöppet där så hade jag nästan lite semester.

Det var däremot ett par veckor sedan som det var stängt och jag har nu börjat att arbeta på både platser igen så återigen består mitt liv till större delen av att jobba och sova samt köra bil men det gör mig inte så mycket för jag blir lycklig av det här arbetet.

I alla fall!

Förra hösten så insåg jag att jag inte hade någon att åka på Rockstad Falun med så vad gör man? Lurar med sin lillebror så klart. Efter ett klartecken från mor och bror om att han fick samt ville följa med så hängde jag på låset för att köpa de billigaste biljetterna, tanke på att jag skulle jobba struntade jag högaktningsfullt i eftersom det var så långt fram och det var helt enkelt något jag skulle få lösa då.

Den av mina chefer som blev drabbad av de dagar jag önskade ledigt gick tack och lov med på det och i torsdags brummade jag iväg med lillebror upp till Falun där vi efter förvånansvärt kort körtid (vet inte vad Eniro trodde att man skulle göra med den där extra timmen som var inräknad) möttes jag av den välbekanta synen av Scandics hotellrum.





Efter provliggande av sängar så strosade vi iväg för att fixa armband och så blev det en pizza innan vi knatade in på området.

Det var tur både med väder och musik och åtskilliga band lyssnades och poppades till samt att årets vinnare i mitt tycke var Danko Jones spelning som svängde rejält. Sabaton var förvisso Sabaton och det blev återigen bra platser med inte alltför mycket knösande förutom en hårdrockare som var lite väl klängig. Att det är kroppskontakt med främmande folk i ett publikhav kan jag acceptera och att människor bakom mig kanske har armarna mot min rygg är okej så länge de inte knuffas men när de börjar närma sig bröstregionen så är det inte lika okej.

Sedan är det den där saken med längd... Jag tänker INTE låta någon gå före mig bara för att de är dumma nog att knöla sig in mitt i smeten och sedan gnöla om att de är metern kortare än alla andra, små pygméer är vanligtvis de djävligaste att ha i närheten eftersom man antingen råkar att armbåga dem i huvudet eller så går de på speed och studsar runt för fem personer. Den här var av den senare versionen. Allt det är trängsel och knuff kan jag ta men ta inte till skuldkortet för det biter inte på mig och det har det inte gjort sedan jag fick tillsägelse för att jag i grund och botten var lång. BAH.

 Falun är ett ställe som faller mig i smaken och jag skulle tänka mig att åka dit vid ett annat tillfälle bara för att titta på fina saker. Hittade stickgraffiti vid kyrkan.
Starobrno i hotellbaren, inte så hysteriskt giftigt dyrt även om det inte var gratis. God var den hur som haver och jag blundade för plånboken den här helgen. En festivaltröja fick även följa med mig hem men annars så nyttjade jag presentkort från Wrapp.

 En reaklänning från Indiska med ett fint tyg men en hysteriskt ful axelbandshistoria betalade jag saftiga fyra kronor för eftersom jag såg att det skulle vara tämligen enkelt att ändra om på axelbanden för att göra den vettigare.
En omplacering av axelband samt sisådär sex centimeters intagning i livet och det blev en helt okej sommarklänning även om jag är lite skeptisk till att urringningen är så pass hög.

En trevlig helg allt som allt och snart släpps biljetterna till nästa år. Skall jag köpa dem så fort som möjligt? Oh, ja!

tisdag 14 augusti 2012

Måndagsdjävel

Djävla förbannade skitdag och djävla karmadjävel att inte ge igen för gammal ost någon gång det här förbannade århundradet.

måndag 13 augusti 2012

En text ut i intet

Ibland får jag de där infallen, oftast infaller de mitt i natten då tankarna får mer spelrum och leker rugbyspelare i mitt huvud.

Det är då jag har lust att söka upp dig och fråga allt det som jag fortfarande kan undra över i svaga stunder, reda upp allt, lösa allt och sedan slå dig till en blodig massa för att avsluta det fint. Det är då jag undrar över hur många andra personer du har ljugit ihop om, personer som kanske har varit helt normala människor men som du har gett horn. Hur mycket stämde egentligen om din före detta kollega? Var anledningen till att du blev arg över att jag tog saker i egna händer för att du hade ljugit om händelseförloppet? Var kom den där telefonen ifrån? Hur mycket arbetade du egentligen?

Det är då jag undrar när lögnerna började eller om de alltid var med om de var med då allt var rosenskimrande och fluffigt, att de sista åren var lögn från början och slut har jag för länge sedan accepterat. Att du troligen inte alls hade gjort slut med henne innan jag flyttade ned till Varberg och att du troligen pratade med henne under tiden också.

Mitt förnuft tar sedan på sig domartröjan och utvisar rugbytankarna eftersom jag vet att inget gör någon skillnad, då var då och nu är nu.


(Plus att det är någon annan som kommer få en hel del obehagliga överraskningar förr eller senare. HAH!)





(Jag har aldrig påstått att jag är storsint. Så det så.)

torsdag 9 augusti 2012

Vi har alla våra egna livsvägar

Här skulle det vara ett långt argt utlägg om både det ena och det andra men jag är för irriterad för att kunna skriva på ett bra sätt så jag struntar i det och ger bara en hänvisning till tonen som det  skulle ha varit i det.

söndag 5 augusti 2012

Lite som Stålmannen men ändå inte

I alla fall känner jag mig som min egna superhjältinna när jag lär mig att lura mig igenom rad efter rad av stickbeskrivningen på något som bara låtsas vara engelska men som troligen är det utdöda språket från  Atlantis.

Snart kan jag dricka kaffe med stil (innan drack jag det medelst mässande "kaffekaffekaffekaffehihihihihihihihih!!!") i min egna röda dalek. Woop!